Intervju från Polismuseet

Transkribering av intervjun på Polismuseet:

Ylva: Hur hittade ni hit? Var hörde ni talas om det här museet?

Anonym: Ja… Via internet kan vi väl säga.

Ylva: Var på internet? Var ni inne på museets hemsida?

Anonym: Nej, det var jag inte. Det var någon kulturhemsida över museer och liknande i Stockholm.

Ylva: Var det lätt att hitta information om museet på den hemsida ni kollade på?

Anonym: Ja, vi hittade lätt både öppettider och vägbeskrivning.

Ylva: Har du sett och/eller använt någon teknik här på museet som du har uppskattat?

Anonym: Ja, det var ju roligt med polisradion där man fick vrida och trycka på knappar. Och så var ju det här också intressant, med alla hörlurar som man kan lyssna på olika händelseberättelser och beskrivningar.

Ylva: Och allting har varit lätt att förstå vad man ska göra?

Anonym: Det mesta, det var någon sak i början… Jag tror det var en touchskärm som jag aningen inte förstod mig på eller så var det något fel på den.

Ylva: Har det varit något annat som inte fungerat?

Anonym: Nej, jag har i och för sig bara gått runt i drygt halva museet, men jag tycker att all teknik jag stött på har fungerat som den ska.

Ylva: Finns det någonting, någon teknisk pryl eller något annat som hade underlättat ditt besök?

Anonym: Inte som jag upplevt hittills. Det skulle vara…

Ylva: Det skulle vara vad?

Anonym: Nej, jag glömde bort vad jag tänkte.

Ylva: Är det någonting här du har uppskattat mer än något annat?

Anonym: Nej, det tror jag inte. Eller, det skulle vara den här mysteriesaken de har för barnen. Så kan jag gå runt och titta på det jag tycker är intressant medans William, mitt barnbarn, kan hålla på mer med det. Det blir roligare för honom än att bara gå och kolla på allting, även om det finns flera intressanta saker även för barn.

Ylva: Skulle du rekommendera museet till andra?

Anonym: Jo, men det skulle jag.

Ylva: Skulle du rekommendera det till andra när du träffar dem eller lägga upp på Facebook eller liknande medie?

Anonym: Nej, även om jag till slut gått med i det där så skulle jag inte lägga upp på Facebook. Men jag skulle rekommendera det till vänner när jag träffar dem. 

Från min intervju och från det jag sett på museet så är museet på det stora hela väldigt genomtänkt och de utnyttjar teknik på många ställen. Även hemsidan är väldigt lätt att navigera sig fram på.
En sak jag dock reagerade på var den stora mängden hörlurar som satt fast i väggarna vid nästan varje text vid varje monter.



Detta fick mig att börja fundera på hur man skulle kunna göra hela systemet med hörlurar smidigare.

I dagens samhälle har en väldigt stor del av befolkningen smartphones och det blev utgångspunkten för min idé. Det skulle vara smidigare förmodligen även billigare i längden att istället för att ha hörlurar överallt ha en app man kan ladda ned till mobilen/ surfplattan och därifrån kunna lyssna på berättelserna som man nu har en hörlur för varje text. Dessutom tror jag att det skulle vara enklare att underhålla museet och hålla fler tillfälliga utställningar och man inte behövde montera in all utrustning i tunna väggar för varje ny sak.
Med en app skulle man t.ex. bara kunna skanna en QR-kod eller något liknande för att lyssna på det man vill lyssna på och även ha mer djupgående information om olika händelser som det står korta sammanfattningar om på museet. Jag tycker nämligen att det är väldigt bra att det är korta, tydliga sammanfattningar på museet, åtminstone jag blir lättare uttråkad om det är långa stycken med liten text. Men samtidigt tycker jag det skulle vara bra att ha möjlighet att direkt kunna få veta mer om något man blir speciellt intresserad av.

Ylva Langett