Under den senaste veckan har jag utfört en så
kallad ”think aloud evaluation” av den app som vi utvecklar för
användning i och omkring Polismuseet. Jag riktade in mig på en far
som var ute på promenad med sin nioåriga son. Ingen av dem hade
varit på Polismuseet tidigare, men de hade båda hört talas om
museumet genom nioåringens kamrater som hade varit där med sin
skolklass under hösten. Jag bad dem att använda den interaktiva
prototypen som vi har tagit fram av mobilappen och steg ur bilden ett
tag för att observera de två apptestarna.
Det första och största problemet som de stötte
på var att de inte visste vad de skulle trycka på för knappar när
de var på appens startsida eftersom det fanns dubbla uppsättningar
av vissa knappar. Detta orsakade förvirring då pappan ville trycka
på den knapp som såg stor ut och var placerad på mitten av
mobilskärmen, medan den nioåriga sonen hellre ville trycka på en
mindre knapp med en liten ikon i botten av skärmen. En mindre
konflikt uppstod som förstörde användarupplevelsen, och från
detta valde vi att plocka bort den nedre menyraden från startsidan
för att förenkla användandet.
Ett annat problem som de upplevde var att det
kanske kunde vara svårt att upptäcka notifieringar och meddelanden
om var olika ledtrådar fanns i mysteriet eftersom appen krävde
uppmärksamhet i form av att man tittade på den då och då. En
lösning till detta skulle kunna vara att använda sig av vibrationer
eller möjligen ljudsignaler som inte stör omgivningen för mycket
för att signalera nya meddelanden i appen. Detta är dock något som
inte går att införa i den typ av interaktiva prototyp som vi har
utvecklat eftersom den helt och hållet bygger på en form av
digitaliserad pappersutveckling i sann quick
and dirty-anda genom verktyget Popapp (http://popapp.in).
Däremot är det ändå något som man kan ha i åtanke vid
nästkommande iterationer om sådana görs. Kanske går problemet
också att lösa på något annat sätt.
Något som däremot fungerade bra enligt dem var
designen som de tyckte var enkel och ändamålsenlig, och de hade
inga större problem med att navigera runt i appen för att utforska
de alternativ som fanns. Pappan tyckte att mysteriet verkade
spännande, och det intresserade även den nioåriga sonen som gärna
ville dit efter att ha använt appen trots att den inte har någon
riktig koppling till Polismuseet eller deras verksamhet.
För att sammanfatta think aloud-utvärderingen på
ett mer kortfattat sätt, så kan man säga att det mesta fungerade
bra, men att det i framtiden skulle gå att förtydliga vissa delar
av mysteriet i form av tydligare notifieringar. Detta är det
viktigaste eftersom mysteriet är appens stora fokus eftersom det var
just mysteriet som lockade besökare till Polismuseet enligt de
tidigare utförda intervjuerna på plats.
Peter Jonsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar